Jag har läst Nathan Shachars artikel i Dagens Nyheter, ”Marocko – EU partner och fruktade rival”, flera gånger.

Ju mer jag läser, desto mindre handlar mina frågor om huruvida man får kritisera Marocko.

Självklart får man det.

Min fråga är i stället:

Artikeln samlar händelser från 2014, 2017, 2020, 2021 och 2022 och placerar dem mitt i en artikel publicerad i augusti 2026, samtidigt som Ceuta återigen står i centrum för nyhetsrapporteringen.

Men vad är egentligen nytt?

Har en ny rapport publicerats?

Har en domstol kommit med nya bevis?

Har CNI presenterat nya uppgifter 2026?

Eller har gamla historier helt enkelt fått en ny rubrik?

DN skriver att Fouad Ali el-Himma personligen planerade händelserna vid gränsstängslet i Ceuta och hänvisar till den spanska underrättelsetjänsten CNI.

Det låter för en vanlig läsare som ett tungt och kanske nytt underrättelsefynd.

Men tidslinjen är viktig.

Den första CNI-bedömningen som det hänvisats till skrevs den 18 maj 2021.

En andra rapport är daterad 24 juni 2021.

Uppgifterna ur dokumenten blev sedan kända genom spansk press, bland annat El País, 2022.

Alltså:

Det är fem år mellan CNI analys och DN artikel.

Så varför görs inte detta mycket tydligare?

En läsare som möter artikeln mitt under en ny Ceuta-kris 2026 kan lätt tro att den spanska underrättelsetjänsten nyligen har presenterat nya uppgifter.

Men har den gjort det?

Finns det en ny CNI-rapport från 2026?

Om inte, varför används ett underrättelseunderlag från 2021 på ett sätt som får det att kännas aktuellt för det som händer nu?

Gamla uppgifter får gärna användas som bakgrund.

Men då ska de presenteras som gamla uppgifter.

· · ·

Det finns ytterligare ett problem.

Spansk rapportering om CNI-dokumenten beskrev Fouad Ali el-Himma som en viktig person bakom en bredare marockansk strategi gentemot Spanien.

DN formulerar det däremot mycket mer specifikt:

att han personligen planerade stormningen av gränsstängslet.

Det är ett allvarligt påstående mot en namngiven person.

Därför vill jag se den exakta formuleringen.

Vilken sida i CNI-dokumentet?

Vilket stycke?

Har DN själv läst originalrapporten?

Om ja – citera den relevanta delen.

Om inte – varför förstärks formuleringen?

Jag försvarar inte Fouad Ali el-Himma.

Det är inte min uppgift.

Jag försvarar en mycket enklare princip:

· · ·

Det här blir ännu mer intressant när man ser vad som hände med delen om Abdellatif Hammouchi.

I den första versionen skrev DN att Hammouchi greps i Paris 2014 och senare släpptes.

Sedan ändrades artikeln.

Nu står det att han söktes av polisen.

Det är inte samma sak.

Inte ens nästan.

Att bli gripen och frigiven är en konkret polisiär händelse.

Att vara eftersökt eller sökas av polis är något helt annat.

Så varför ändrades texten?

Vilken källa låg bakom den första uppgiften?

Var den fel?

Och om en så konkret uppgift kunde behöva ändras efter publiceringen, vilka andra delar av artikeln borde då kontrolleras en gång till?

Det är en fullt rimlig fråga.

· · ·

Sedan har vi Pegasus.

Artikeln bygger upp en kedja:

Marocko får tillgång till Pegasus.

Brahim Ghali befinner sig i Spanien.

Relationen mellan Rabat och Madrid exploderar.

Migranter kommer till Ceuta.

Telefoner i den spanska regeringen hackas.

Pedro Sánchez ändrar Spaniens linje om Västsahara.

Som berättelse fungerar det.

Men journalistik kräver mer än en fungerande berättelse.

Var är beviset för att Marocko låg bakom intrången i Pedro Sánchez telefon?

Vilken domstol har fastställt det?

Vilken avslutad utredning?

Vilket offentligt dokument?

Om det är en misstanke – kalla det en misstanke.

Om det är en underrättelsebedömning – kalla det en bedömning.

Men mellan misstanke och bevis finns en gräns som en seriös tidning inte borde sudda ut.

· · ·

Och så kommer jag tillbaka till frågan som inte lämnar mig.

Varför samlar DN ihop historier från 2014, 2017, 2020, 2021 och 2022 just i augusti 2026?

Är det på grund av de nya händelserna i Ceuta?

Är det Västsahara?

Är det Marockos allt starkare ställning i relationen med Spanien och Frankrike?

Eller spelar VM 2030 in?

Marocko ska tillsammans med Spanien och Portugal arrangera fotbolls-VM.

Ett afrikanskt, arabiskt och muslimskt land kommer att stå i centrum för ett av världens största evenemang.

Jag tänker inte påstå att detta är anledningen till DN artikel.

Det skulle kräva bevis – precis samma typ av bevis som jag kräver av DN.

Men jag tänker fråga:

För det är märkligt att gamla underrättelserapporter, gamla diplomatiska kriser, gamla Pegasusmisstankar och gamla konflikter plötsligt samlas i samma paket just nu.

Kanske har DN en bra journalistisk förklaring.

Då vill jag gärna höra den.

· · ·

Det finns också något annat som ofta försvinner när Ceuta och Melilla diskuteras i europeiska medier.

Marocko har en historisk och politisk ståndpunkt om de två städerna.

Man kan hålla med.

Man kan vara helt emot.

Men man kan inte låtsas att perspektivet inte existerar.

Spanien hade kolonial kontroll över stora delar av norra och södra Marocko.

Avkoloniseringen skedde stegvis.

Relationen mellan Spanien och Marocko kan därför inte förstås utan kolonialhistorien.

Om europeisk journalistik kräver att Marocko ska konfronteras med sin historia, då borde samma regel rimligen också gälla Europa.

Historien börjar inte det år som passar bäst för rubriken.

Jag vill vara helt tydlig.

Jag kräver inte att DN ska skriva positivt om Marocko.

Jag vill inte ha propaganda.

Granska Marocko.

Granska kungen.

Granska regeringen.

Granska underrättelsetjänsterna.

Granska migrationen.

Granska Västsahara.

Men använd samma måttstock på er egen journalistik.

Om Hammouchi greps – visa dokumentet.

Om han inte greps – rätta tydligt.

Om el-Himma personligen planerade stormningen – visa formuleringen i CNI-dokumentet.

Om Marocko låg bakom Pegasus – visa beviset.

Om en CNI-rapport är från 2021 – säg klart och tydligt att den är från 2021.

Och om gamla historier återpubliceras mitt under en ny kris – förklara vad som faktiskt är nytt.

· · ·

Jag har egentligen inget komplicerat krav.

Jag vill ha svar på några enkla frågor:

DN skriver själv:

På den punkten är vi helt överens.

Så låt oss se dem.